
Hjälper HBOT läkningen efter FUE? 220 patienter i en kohortstudie
Bland 220 FUE-patienter hängde hyperbar syrgasbehandling (HBOT) ihop med bättre tidig läkning, både i patienternas egna betyg och hos blindade läkare, men studien var inte randomiserad. IdealofMeD Research Academy har följt patienterna under dagarna direkt efter ingreppet.
Är en hyperbar syrgaskammare värd pengarna efter en hårtransplantation, eller är det ett dyrt tillval? Bland 220 FUE-patienter gick HBOT genomgående hand i hand med att patienterna upplevde snabbare läkning, mindre smärta, bättre sömn och att rodnaden försvann fortare. Mönstret syntes både när patienterna själva svarade och när blindade läkare bedömde bilderna.
Varför ville forskarna undersöka HBOT efter hårtransplantation?
Därför att klinikerna är oense om nyttan. Vissa gör hyperbar syrgasbehandling (HBOT) till en fast del av eftervården, medan andra ser den som ett frivilligt tillägg med svagt underlag. IdealofMeD Research Academy följde därför 220 män som genomgick FUE från april 2025 fram till juni 2026 och kombinerade patienternas egna svar med en blindad bildbedömning gjord av externa läkare.
Nästan alla patienter ställer sig samma fråga när kliniken är vald och datumet närmar sig: gör syrgaskammaren någon nytta, eller betalar jag för ingenting?
Vilket svar du får beror på vem du frågar. Vissa kliniker rekommenderar HBOT varmt efter hårtransplantation och säger att såren läker snabbare och att obehaget minskar. Andra menar att underlaget är för tunt för att behandlingen ska rekommenderas rutinmässigt. IdealofMeD Research Academy valde att mäta i stället för att gissa.
Från april 2025 fram till juni 2026 följdes 220 män genom den tidiga återhämtningen efter FUE. Patienterna fick berätta hur de mådde. Ett externt läkarteam, blindat för vem som fått vad, gick dessutom igenom standardiserade bilder tagna efter ingreppet. Resultatet blev mer intressant än gruppen hade räknat med.
| Antal patienter | 220 män |
|---|---|
| Typ av ingrepp | FUE-hårtransplantation |
| Antal grafter | 3 200 till 4 500 |
| Period | april 2025 fram till juni 2026 |
| Forskargrupp | IdealofMeD Research Academy |
| Behandling | Hård kammare, 2,4 ATA, 90 minuter per pass |
| Antal pass | 0, 1 eller 2 |
| Mätmetoder | Enkät till patienterna och blindad läkarbedömning |
Hur skulle syrgas under tryck kunna hjälpa hårbotten att läka?
Du andas ren syrgas, 100 %, i en kammare med högre tryck än normalt, här 2,4 ATA i 90 minuter, och då löses mer syre i blodplasman. Tanken är att det främjar nybildning av blodkärl, dämpar inflammationen och hjälper de tusentals små mottagarställena efter ett FUE-ingrepp att sluta sig. Mekanismen är logisk, men före den här studien hade det skrivits lite om HBOT just vid hårtransplantation.
HBOT är ingen ny behandling. Sjukvården har använt den i årtionden, bland annat vid svårläkta sår, för att förbättra syretillförseln till vävnader och som stöd efter vissa operationer. Eftersom en hårtransplantation också är kirurgi har allt fler kliniker tagit in den i eftervården.
Logiken är lätt att följa. Efter ett uttag av follikulära enheter (FUE) ska tusentals pyttesmå mottagarställen läka samtidigt, medan de nyss insatta grafterna kopplas till blodförsörjningen. Med 100 % syrgas i lungorna och högt tryck runt dig löses mer syre i plasman än normalt. Patienterna här behandlades i en hård tryckkammare vid 2,4 ATA, 90 minuter per gång.
Flera forskare har pekat på möjliga vinster av det extra syret: angiogenes (att nya blodkärl bildas), mindre inflammation efter ingreppet, bättre syresättning av vävnaden, snabbare sårläkning och en behagligare återhämtning för patienten. Ändå har påfallande lite publicerats om just hårtransplantation. Den luckan ville studien hjälpa till att fylla.
Vilka deltog, och hur hamnade de i respektive grupp?
Studien var en observationell kohort med 220 nordeuropeiska män som alla opererades med FUE av en och samma kirurg, med samma teknik, samma läkemedel och samma eftervård. Patienter med sjukdomar som försämrar läkningen uteslöts. Övriga valde grupp själva, utan randomisering: 55 fick inget pass, 97 fick ett och 68 fick två.
Deltagarna var inte frivilliga hämtade ur befolkningen. Alla var män från norra Europa, opererade med FUE hos samma kirurg, med samma teknik, samma läkemedel och samma rutiner efteråt. Sammanlagt 220 personer.
Sjukdom kan störa läkningen, så patienter med kroniska tillstånd som erfarenhetsmässigt bromsar återhämtningen hölls utanför. Det gällde bland annat diabetes, behandlingskrävande högt blodtryck, hivinfektion och andra allvarliga systemiska sjukdomar. Var och en av de återstående patienterna bestämde sedan själv om han ville ha syrgasbehandling efter ingreppet, och utifrån det bildades tre grupper.
| Grupp | Antal |
|---|---|
| Utan HBOT | 55 |
| 1 pass | 97 |
| 2 pass | 68 |
Patienterna valde behandling själva. Studien är därför observationell, en kohortstudie, och ingen randomiserad kontrollerad studie. Fynden visar att HBOT och bättre återhämtning hänger ihop, men de bevisar inte att syrgasen ensam orsakade skillnaderna.
Hur mätte forskarna återhämtningen?
Med två metoder som inte var beroende av varandra. Patienterna betygsatte själva läkning, smärta och ömhet, sömn och rodnad i hårbotten på en skala från 1 till 10 på dag 11. Ett externt läkarteam utan koppling till författarna, och utan kännedom om grupperna, bedömde samtidigt standardiserade foton från dag 10 med avseende på rodnad, sårskorpor, svullnad, ödem och läkning totalt.
Frågan var om syrgasbehandlingen påverkade de första dagarna efter FUE. Två olika mätmetoder skulle besvara den.
Vad patienterna själva rapporterade
På dag 11 efter ingreppet besvarade alla deltagare samma enkät. Den täckte fyra områden: läkningen totalt sett, smärta och ömhet, hur väl de sov och hur snabbt rodnaden i hårbotten försvann. Varje område betygsattes på en 10-gradig skala, och högt betyg betydde bättre återhämtning.
Vad blindade läkare såg på bilderna
Självrapportering har sina svagheter. Smärta, svullnad och känslan av att vara på bättringsvägen varierar mycket mellan personer. För att kontrollera om upplevelsen stämde med vad som faktiskt hände i hårbotten gick ett externt läkarteam igenom standardiserade foton från dag 10. Teamet hade ingen yrkesmässig koppling till författarna och var blindat för behandlingen, vilket begränsar snedvridning. Varje patient bedömdes enligt fasta kliniska kriterier: rodnad, sårskorpor, svullnad, ödem och helhetsintrycket av läkningen.
Hur stora var skillnaderna i patienternas egna betyg?
HBOT-grupperna kom bäst ut i alla fyra kategorier. Med två pass fick den allmänna återhämtningen 8,0 av 10, mot 5,7 utan HBOT, alltså ungefär 40 % högre. Smärtbetyget steg från 4,3 hela vägen till 8,8 och rodnadsbetyget från 3,8 till 5,7. Sömnen skilde grupperna mest, med ett snitt som gick från 4,4 till 9,3.
Mönstret var tydligt så snart siffrorna för alla 220 deltagare låg på bordet. De som hade fått syrgasbehandling beskrev de första dagarna som lättare än patienterna utan syrgas gjorde. Avståndet mellan grupperna varierade från mått till mått, men HBOT-grupperna låg överst varje gång.
Läkningen kändes snabbare
| Grupp | Snittbetyg |
|---|---|
| Utan HBOT | 5,7 / 10 |
| 1 HBOT-pass | 7,3 / 10 |
| 2 HBOT-pass | 8,0 / 10 |
Två pass gav ett betyg som låg ungefär 40 % över gruppen utan HBOT. Egna bedömningar är subjektiva. Men eftersom mönstret höll i hela materialet är det rimligt att tro att många faktiskt upplevde de första dagarna som lättare.
Smärtan skilde grupperna tydligt
| Grupp | Snittbetyg |
|---|---|
| Utan HBOT | 4,3 / 10 |
| 1 HBOT-pass | 7,8 / 10 |
| 2 HBOT-pass | 8,8 / 10 |
HBOT-patienterna var alltså klart mindre ömma i det första skedet. En möjlig förklaring är att syrgasbehandlingen antas dämpa inflammation och samtidigt förbättra syretillförseln till hårbotten som läker. Studien var inte upplagd för att testa sådana mekanismer direkt, men fyndet stämmer med tidigare forskning om HBOT och sårläkning efter operationer.
Sömnen överraskade mest
| Grupp | Snittbetyg |
|---|---|
| Utan HBOT | 4,4 / 10 |
| 1 HBOT-pass | 8,6 / 10 |
| 2 HBOT-pass | 9,3 / 10 |
Inget annat resultat överraskade forskargruppen lika mycket. Många räknar med att svullnaden eller den första hårtvätten blir det värsta. I praktiken säger många patienter att det tyngsta under första veckan är att hitta en ställning de kan sova i. Här var skillnaden mellan grupperna störst i hela studien. Kroppen reparerar sig bäst när den får vila, så bättre nätter kan göra resten av återhämtningen lättare också.
Rodnaden försvann fortare
| Grupp | Snittbetyg |
|---|---|
| Utan HBOT | 3,8 / 10 |
| 1 HBOT-pass | 5,2 / 10 |
| 2 HBOT-pass | 5,7 / 10 |
Rodnad en tid efter FUE är helt normalt. Om du ska tillbaka till jobbet några dagar efter ingreppet är den ändå ofta det som oroar mest rent kosmetiskt. Nästan alla blir av med den så småningom, men i HBOT-grupperna gick det för det mesta snabbare.
Såg de blindade läkarna samma sak som patienterna?
Ja. Det externa läkarteamet, som inte deltog i operationerna och var blindat för grupperna, gav bilderna från dag 10 ett snittbetyg på 5,3 av 10 utan HBOT, 8,6 efter ett pass och 9,7 efter två. Bedömningarna stämde väl med patienternas egna svar. Det stärker tolkningen att grupperna faktiskt läkte olika.
Enkäter ger användbar information, men människor tål smärta och obehag olika och beskriver det olika. Forskargruppen lade därför till en bedömning utifrån. Ett läkarteam som inte hade deltagit i ingreppen och inte kände till gruppindelningen betygsatte de standardiserade bilderna från dag 10. Bara det som syntes på bilden räknades.
| Grupp | Snittbetyg |
|---|---|
| Utan HBOT | 5,3 / 10 |
| 1 HBOT-pass | 8,6 / 10 |
| 2 HBOT-pass | 9,7 / 10 |
Läkarnas betyg följde patienternas svar nära. När det patienterna kände och det utomstående såg pekar åt samma håll blir det svårare att avfärda skillnaderna som enbart upplevelse.
Lönar det sig med två pass i stället för ett?
Studien fann inget stöd för det. Gruppen med två pass låg en hårsmån över gruppen med ett i nästan alla kategorier, men skillnaden nådde inte statistisk signifikans. Båda HBOT-grupperna låg signifikant över gruppen utan HBOT, så ett pass efter ingreppet verkar stå för en stor del av vinsten som studien mätte.
Tittar du bara på tabellerna ligger två pass lite över ett nästan överallt. Den statistiska analysen gav ändå en mer nyanserad bild. Båda HBOT-grupperna skilde sig tydligt från gruppen utan HBOT, medan skillnaden mellan gruppen med ett pass och gruppen med två inte nådde statistisk signifikans.
Studien fann med andra ord ett tydligt samband mellan HBOT och en lättare start, men inget som visade att det andra passet tillförde något mätbart. För dig som överväger behandlingen är det kanske det mest praktiska fyndet. Ett enda pass efter ingreppet kan stå för en stor del av den förbättring i komfort och tidig läkning som studien registrerade.
Bevisar studien att HBOT fungerar?
Som ett samband, inte som bevis. HBOT-patienterna upplevde att de läkte snabbare, hade mindre ont och sov bättre, och rodnaden gick fortare tillbaka. De externa läkarna såg samma sak. Men patienterna valde grupp själva, utan slumpmässig fördelning, så studien kan inte visa att HBOT var orsaken. Att subjektiva och blindade mått pekar åt samma håll är ändå lovande.
Resultaten stämmer med en uppfattning som sprider sig i fackkretsar: HBOT kan vara ett användbart tillägg till vanlig eftervård efter hårtransplantation. Patienterna som fick syrgas var genomgående mindre ömma, sov bättre och tyckte själva att de läkte fortare. Rodnaden försvann också snabbare hos dem. Den blindade läkarbedömningen pekade åt samma håll.
Begränsningarna måste också nämnas. Patienterna bestämde själva vilken grupp de hamnade i, så studien visar ett samband och inte orsak och verkan. De som valde behandlingen kan ha skilt sig från de andra på sätt som inte mättes, och sådana skillnader kan ha spelat in. Att subjektiva och blindade bedömningar stämmer överens gör resultaten lovande och till en rimlig grund för randomiserade studier längre fram. Mer om var HBOT passar in i återhämtningen hittar du på sidan om stödbehandlingar.
Är HBOT värt pengarna för dig?
Det är något att ta upp med kirurgen om du vill göra de två första veckorna bekvämare. Bland 220 FUE-patienter hängde HBOT genomgående ihop med mer komfort och snabbare synlig läkning, mätt både av patienterna och av blindade läkare. Om fler grafter överlever och mer hår växer på lång sikt vet vi ännu inte.
Planerar du en hårtransplantation och vill ha en lugnare start på återhämtningen är HBOT något du kan fråga kirurgen om. Bland de 220 patienter som opererades med FUE här följdes behandlingen av mindre obehag och tidigare synlig läkning, både i patienternas egna svar och i den blindade läkarbedömningen.
Om HBOT också leder till att fler grafter överlever och att slutresultatet blir bättre måste ny forskning klargöra. Det dessa data tyder på är att behandlingen kan märkas under den allra första tiden.
Källor
- Thom SR. Hyperbaric oxygen: its mechanisms and efficacy. Plastic and Reconstructive Surgery, 2011;127 Suppl 1:131S-141S. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21200283
- Fan Z, Gan Y, Qu Q, Wang J, Lunan Y, Liu B, Chen R, Hu Z, Miao Y. The effect of hyperbaric oxygen therapy combined with hair transplantation surgery for the treatment of alopecia. Journal of Cosmetic Dermatology, 2021;20(3):917-921. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32770782
- Giardiello F, De Medeiros Quirino L, Brigante R, Chumak M. Hyperbaric Oxygen Therapy for Enhanced Postoperative Recovery in Hair Transplantation. Cureus, 2025;17(12):e99635. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41556017
Undrar du vad som är möjligt för ditt hår?
Skicka gärna tre skarpa bilder på håret, framifrån, ovanifrån och bakifrån. Du får ett ärligt svar på vad som går att göra, ungefär hur många grafter som behövs och vad det kostar.
- Kostnadsfritt och utan förpliktelser
- Bilderna bedöms av klinikens läkarteam
- Svar oftast inom en timme på dagtid
En studie säger något om grupper. Vad som gäller för ditt hår kan bara en läkare säga efter att ha sett bilderna. Läkarteamet på kliniken som toppar vår rankning gör en kostnadsfri bedömning.
Går till kliniken som toppar vår rankning.

