Hyperbar syrgas

Så ska HBOT hjälpa grafterna: syre, nya blodkärl och överlevnad

Teorin bakom HBOT efter hårtransplantation handlar om de första dagarna, när grafterna ännu saknar egna blodkärl.

Sammanfattning

Teorin bakom HBOT efter hårtransplantation handlar om de första dagarna, när grafterna ännu saknar egna blodkärl. Syre som är löst i plasman når fram dit de röda blodkropparna inte kommer, och tryckbehandlingen påverkar både bildandet av nya blodkärl och inflammationen. Mekanismen är logisk. Att den ger en klinisk vinst är inte bevisat.

Vilket problem ska HBOT lösa efter en hårtransplantation?

Vilstolar inne i en tryckkammare för hyperbar syrgasbehandling (HBOT)

När en follikulär enhet flyttas förlorar den sin blodförsörjning. Under dagarna innan nya blodkärl kopplas in lever den på plasmatisk imbibition: syre och näring sipprar in från vävnadsvätskan runt omkring. Den här perioden med för lite syre är grafternas mest sårbara punkt, och det är här HBOT ska ge extra syre.

I samma stund som en follikulär enhet tas ut ur donatorområdet bryts förbindelsen med blodförsörjningen. Placerad i en liten öppning i mottagarområdet har den under flera dagar ingen egen cirkulation. Så länge klarar den sig på plasmatisk imbibition, det vill säga att syre och näringsämnen tränger in från vävnadsvätskan runt omkring, tills nya blodkärl har vuxit fram och kopplats ihop med den.

Den här ischemiska fasen är den kända svaga punkten. Parsley och Perez-Meza har sammanfattat vad som avgör om follikulära grafter växer, och nämner tiden grafterna är utanför kroppen, skador vid hanteringen, uttorkning och förhållandena på mottagarstället som det som bestämmer hur många grafter som klarar sig. Får en graft bättre tillgång till syre medan den är beroende av diffusion angriper man i teorin ett verkligt problem.

Idén är alltså inte tagen ur luften. Den träffar rätt tidsfönster och rätt fysiologisk storhet.

Varför ger tryck mer syre ute i vävnaden?

I vanlig luft vid havsytan bärs nästan allt syre av hemoglobinet, och det är redan cirka 97 % mättat. Mer syrgas i andningsluften ger därför lite. Det som löser sig i plasman följer däremot Henrys lag och ökar i takt med partialtrycket. Med 2,0 till 2,4 ATA och 100 % syrgas blir mängden många gånger större, och plasman kan föra syre till ställen som de röda blodkropparna ännu inte når.

Andas du vanlig luft vid havsytan står hemoglobinet för nästan all syretransport, och det är redan ungefär 97 % mättat. En högre syrgasandel i andningsluften hjälper knappt, eftersom det nästan inte finns några lediga bindningsplatser.

Med syre löst i plasman är det annorlunda. Här gäller Henrys lag, som säger att mängden gas som löser sig ökar proportionellt mot partialtrycket. När du andas ren syrgas, 100 %, vid 2,0 till 2,4 ATA blir partialtrycket många gånger högre, och den lösta mängden ökar i motsvarande grad.

Det som gör detta kliniskt intressant är att det lösta syret färdas med plasman och inte med de röda blodkropparna. Plasman når fram dit blodkropparna just nu inte kommer: förbi svullnad i vävnaden, över ett glapp där syret måste diffundera och in i ett område där kapillärerna ännu inte har bildats. Det är den konkreta motiveringen för att ge HBOT till en graft utan egen cirkulation.

Gör hyperbart syre något mer än att föra fram syre?

Ja. Under tryckbehandlingen bildas reaktiva syre- och kväveföreningar, och de fungerar som signalämnen och påverkar tillväxtfaktorer, inflammation och hur blodkärlen beter sig. Det stimulerar angiogenes, bildandet av nya blodkärl in i vävnad med lite syre. Dong och Jin hänvisar dessutom till att behandlingen dämpar lokala inflammationsfaktorer och att dermala papillceller delade sig mer i laboratoriet.

Thom bör läsas noga på den här punkten. Den vanliga förklaringen, att ”vävnaden får mer syre”, förenklar det som forskningen faktiskt beskriver. Thom förlägger de viktigaste effekterna till reaktiva syre- och kväveföreningar som bildas inne i cellerna. De fungerar som budbärare i signalkedjor som styr tillväxtfaktorer, inflammationsreaktionen och blodkärlens beteende.

Hyperbart syre bör därför ses mer som en signal än som en transportlösning. Det förklarar fynd som ren transport inte kan förklara, till exempel att effekten består efter att en behandling är slut och att det spelar roll att upprepa behandlingen.

Nya blodkärl

Tanken är att tryckbehandlingen får nya blodkärl att växa in i ett syrefattigt sårområde, så att en graft blir beroende av diffusion under kortare tid. Samma mekanism ligger bakom den etablerade användningen av HBOT vid svårläkta sår och vid hudtransplantat och lambåer med dålig läkning. Evidensen där kommer, som Thom beskriver, främst från djurförsök och ett fåtal kliniska studier.

Inflammation

Dong och Jin kommenterade Fan-studien i ett brev i Journal of Cosmetic Dermatology. Där föreslog de att en dämpad inflammation kan stå för en del av en eventuell vinst. De hänvisade till forskning där hyperbart syre minskade lokala inflammationsfaktorer. De redovisade också egna laboratorieförsök med dermala papillceller från människohår, där cellerna delade sig mer och uttryckte mer PCNA efter tryckbehandling än kontrollcellerna gjorde.

Varför ger en bra mekanism ingen garanti för ett bättre resultat?

Fan-studien visar att mekanismen kan ge en mätbar effekt utan att slutresultatet förändras. Det tidiga håravfallet sjönk från 69,1 % till 27,6 %, och färre fick klåda och follikulit. Efter nio månader hade 96,9 % av grafterna överlevt i HBOT-armen mot 93,8 % bland kontrollerna, en skillnad utan statistisk signifikans. Kanske var studien för liten för att fånga en verklig skillnad. Kanske skulle håret ändå ha vuxit ut igen.

Allt detta är goda skäl att forska om HBOT. Det är inte bevis för att det fungerar. Den skillnaden försvinner lätt när kliniker marknadsför sig, och det är oftast så patienter blir lurade när det gäller tilläggsbehandlingar.

Fan-studien är nyttig att titta på, just eftersom mekanismen här ger ett mätbart utslag som inte syns i slutresultatet. Det tidiga håravfallet sjönk kraftigt, från 69,1 % i kontrollgruppen till 27,6 % med HBOT. Det stämmer med att grafterna fick bättre stöd genom den ischemiska fasen. Follikulit och klåda blev också ovanligare, vilket stämmer med mindre inflammation. Ändå landade överlevnaden efter nio månader på 96,9 % med behandling och 93,8 % utan, och studien kunde inte visa att skillnaden var statistiskt signifikant.

Det finns två tolkningar. Den första är att 34 patienter helt enkelt var för få för att påvisa en verklig skillnad på tre procentenheter, och det är fullt rimligt. Enligt den andra skulle håret som föll av ha kommit tillbaka ändå. Det är normalt att transplanterade hårstrån faller av efter operationen, och hårsäcken överlever det i regel. Mindre synligt håravfall kan då ha gjort den första månaden lättare för patienterna utan att antalet hårsäckar till slut blev större.

De data vi har stöder båda tolkningarna. Ingen publicerad studie har ännu lyckats skilja dem åt.

Vad krävs för att mekanismen ska bli kliniskt övertygande?

En studie med tillräckligt många deltagare för att upptäcka små skillnader i hur många grafter som överlever, som följer patienterna i tolv månader och inte nio, som räknar hårstrån i ett avgränsat fält i mottagarområdet och som randomiserar så många att skillnaden inte drunknar i slumpmässig variation. Ingen av de fyra publicerade studierna uppfyller detta.

Källor

  1. Thom SR. Hyperbaric oxygen: its mechanisms and efficacy. Plastic and Reconstructive Surgery, 2011;127 Suppl 1:131S-141S. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21200283
  2. Parsley WM, Perez-Meza D. Review of factors affecting the growth and survival of follicular graft. Journal of Cutaneous and Aesthetic Surgery, 2010;3(2). jcasonline.com
  3. Fan Z, Gan Y, Qu Q, Wang J, Lunan Y, Liu B, Chen R, Hu Z, Miao Y. The effect of hyperbaric oxygen therapy combined with hair transplantation surgery for the treatment of alopecia. Journal of Cosmetic Dermatology, 2021;20(3):917-921. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32770782
  4. Dong X, Jin X. The effect of hyperbaric oxygen therapy combined with hair transplantation surgery for the treatment of alopecia [brev till redaktören]. Journal of Cosmetic Dermatology, 2021. doi.org/10.1111/jocd.14131
  5. Bernstein RM, Rassman WR. Graft Anchoring in Hair Transplantation. Dermatologic Surgery, 2006;32(2):198-204. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16442039

Artikeln sammanfattar publicerad forskning och vanlig klinisk praxis som allmän information. Den är inte medicinsk rådgivning och ersätter inte instruktionerna från teamet som opererar dig. Säger de något annat än det som står här är det deras råd som gäller.

Kostnadsfri bedömning

Undrar du vad som är möjligt för ditt hår?

Skicka gärna tre skarpa bilder på håret, framifrån, ovanifrån och bakifrån. Du får ett ärligt svar på vad som går att göra, ungefär hur många grafter som behövs och vad det kostar.

  • Kostnadsfritt och utan förpliktelser
  • Bilderna bedöms av klinikens läkarteam
  • Svar oftast inom en timme på dagtid
Se fler före- och efterbilder

3 bilder: framifrån, ovanifrån och bakifrån (hjässan). Det är bilderna som gör analysen träffsäker. Har du dem inte till hands kan du skicka dem via WhatsApp senare.

Dina uppgifter behandlas konfidentiellt, och det är kliniken som svarar dig på WhatsApp eller e-post.

Vad betyder det här för dig?

En studie säger något om grupper. Vad som gäller för ditt hår kan bara en läkare säga efter att ha sett bilderna. Läkarteamet på kliniken som toppar vår rankning gör en kostnadsfri bedömning.

Går till kliniken som toppar vår rankning.

Fråga kliniken på WhatsAppSvar från kliniken, oftast inom en timme dagtid.
Fråga kliniken